Vad kloka ni är!
Sedan jag började med det här projektet så har jag öppnat alla dörrar ut mot människor jag möter för att höra olika tankar om jämställdhet, företagande och ofta blir det också tankar om livet i stort. Man vet aldrig vad andra människor tänker eller har för erfarenheter förrän man de själva berättar.
Idag pratade jag med en kvinna som driver ett företag sedan några år tillbaka. När vi kom in på det här med vilka problem som hon stöter på så kom svaret tveklöst och direkt; "Det är svårt att vinna deras förtroende", och menade då männen, t ex myndigheter, leverantörer eller andra som man måste förhandla med, göra affärer med och skapa en relation med. Att många kvinnor tidigare vittnat om problem med att gå till banken, svårare att få lån än en man osv, det har jag ju hört. Men jag har nog inte tänkt att dessa problem kan sprida sig till andra områden också. Vad beror det här på? Är det fortfarande så att företagaren ska vara en man för att inge förtroende hos andra? Hur ändrar man på det här tänket? Ska vi omuppfostra alla män, eller? Tips?
Desto mer förvånande då att möta en man som uppriktigt frågort mig om det här med jämställdhet verkligen är ett problem i vår kommun, att det är något viktigt att jobba med. Tja, jag tycker det, av väldigt många orsaker men rent krasst ekonomiskt behöver vi ju alla goda idéer som går att hitta, varför ignorera hälften av befolkningen?
Eftersom alla inte hade möjlighert att komma på "Lyckade män"-frukosten så blir det en liknande träff med ett gäng polikermän. Redan nu undrar jag ju om det blir någon skillnad på deras svar och åsikter jämfört med företags -och karriärsmännen. Den 21:a november träffar jag båda grupperna. Ska bli intressant att höra ännu fler nya tankar.
